Jag vet att jag tänkt det så många gånger men denna gång går det verkligen inte att lösa de problem jag står inför. En läkare som skulle ha behandlat mig för ett benbrott gjorde precis tvärtom, misshandlat mig istället med en skruv som han satte så fel. Och efter det har problemen bara blivit värre. Och jag har nu kommit till vägens ände. Jag har ett sår efter min sista operation men det skiter jag i nu. Jag har även infektion i såret. Men jag vägra nu efter flera försök att låta det läka. Jag kommer att dö under sommaren och det vill jag göra med ett oläkt sår. Hade planerna fungerat som jag hade hoppats på hade jag inte överlevt lördagen. Men som man ser sket det sig med kraftigt illamående och att jag spydde som en gris hela lördagen hemma. Nu måste jag fatta nytt mod att göra om allt på något annat sätt. Mitt sår kommer aldrig att läka i och med att jag behöver sjukvård för det men i lördagskväll bröt jag kontakten med den enda som nu får ta i mig efter allt som läkare och sköterskor gjort mot mig. Så ja. Att jag ens överlevt denna infektion är ett under då den i maj var så illa att det var ett under att jag inte fick blodförgiftning, synd att jag inte fick det. Då hade jag sluppit att ta steget till döden själv. Att jag inte sökte vård när infektionen var som värst beroende på att hon som fick ta i mig var sjuk under en längre tid. Men under den tiden tog kroppen hand om det mesta. Men benet var i riktigt dåligt skick när det var som värst. Har aldrig tidigare varit med om ett så svullet ben. Det är sånt man googlar fran på nätet som händer alla andra men inte än själv typ. 

Men eftersom mitt självmord misslyckades i lördags så vill jag testa en ny sak. Något jag trodde var passerat för flera år sen. Jag har officiellt vägt 43 kg till mina 168 men inofficiellt 42. Kan jag komma under det innan det är dags att dö? Jag vet inte. Jag har ingen våg längre men ska köpa en. Så jag vet inte alls vad jag väger. För lite för det lic jag hade tidigare och för mycket för mitt nya liv.